jump to navigation

mer om tecknad barnpornografi March 14, 2011

Posted by cbackman in Domstolsavgöranden, Rättssociologi, Uncategorized.
trackback

Idag har DN en artikel som summerar ihop reaktionerna på Svea Hovrätts dom där tecknade mangabilder klassades som barnpornografi. Jag har tidigare bloggat om domen och visat hur den är ett typexempel på hur lagstiftningen inte alltid styrs enbart av en önskan om att förebygga att enskilda skadas utan också om en önskan av att förmedla normer. Även om all lagstiftning, även när vi kan se att den har som funktion att skydda enskilda från skada, handlar så klart om att förmedla värderingar, men sexuallagstiftningen anses många gånger ha mer av ett symbolvärde än annan lagstiftning. Med symbolvärde menar man att det viktigaste vid lagens tillkomst inte är vilket utfall man förväntar sig eller ens om man tänker sig att lagen kommer att kunna tillämpas, utan att man i första hand bryr sig om att man kommunicerar att en handling anses förkastlig.

Utformningen av barnpornografilagen är ett exempel på att det idag upplevs som mycket viktigt att skilja barn och sexualitet åt. Med jämna mellanrum kopplas sexuella övergrepp mot barn samman med en allmän “sexualisering” av samhället och särskilt av barndomen.  Här är två exempel från “pedofildebatten” på sena 1990-talet:

Farliga farbröder som prasslar med godispåsar innanför rocken har alltid funnits. När jag var liten visste jag precis hur de såg ut, trots att jag aldrig mött någon och ingen förklarat vad de kunde göra. Men då fanns de bara i parken. På lekskolan hade vi trygga fröknar i kraftiga plisserade yllekjolar och präktiga promenadskor. Jag hade en rejäl och norpig blå baddräkt. Nu är baddräkterna redan i storlek 100 cl skurna som Pamela Andersons över höfterna. Förr var gränserna tydligare. Och budskapen inte lika många och motstridiga. (Dagens Nyheter 1996-09-15, sid. 6)

– Vi tillåter att barn i allt lägre åldrar exponeras för vuxensexualitet. Via internet, video och tv. En del klarar inte av det. De utför vad som hos andra förblir fantasier.
Även tidningarna får sig en känga.
– Vecko-Revyn läses numera av flickor på mellanstadiet. Där kan man läsa rubriker i stil med “Sexredskapen som du redan har hemma”. Vi har fått ett pornografiskt mode där unga flickor “piercar” blygdläpparna. Många av tonårsflickorna har rakade underliv.
Anders Nyman menar att vi håller på att begå ett övergrepp mot alla barn när vi inte stoppar översexualiseringen i samhället. Kanske är det ytterst där ansvaret ligger för övergreppen (Aftonbladet 1998-10-06, sid. 15)

Om samhället framställs och upplevs som alltmer “sexualiserat” och som att barn inte längre är “rena” – i betydelsen fria från sexualitet och att gränserna mellan barn och vuxna på så sätt blir otydliga, kan ett sätt att reagera mot det vara att försöka förstärka och tydliggöra gränserna. Barnpornografilagen som bestraffar normöverträdelser även om de inte orsakar en faktiskt person någon konkret skada kan ses som ett utslag för just det.

Det intressanta i det skeende som vi befinner oss i nu är att det uppenbart finns en konflikt kring om den norm som kommer till uttryck genom barnpornografilagen (att all sammanblandning av barn och sexualitet är fel). De starkaste rösterna bland kritikerna lyfter fram yttrandefriheten och värdet av en fri konst som något som står högre än upprätthållandet av gränsen mellan barn och den sexualitet som anses höra enbart till vuxenvärlden. Men det finns också de som i huvudsak reagerar på “dubbelmoralen” och anser att det viktiga är att lagstiftningen är konsekvent: lika väl som att ändra barnpornografilagen skulle man då kunna utöka lagstiftningen så att grova våldsskildringar och grovt våldsutövande i datorspel görs kriminellt. Ännu har inte förespråkarna för kriminalisering av video- och dataspelsvåld haft framgång men vi får se vad framtiden bjuder. Att symbolisk lagstiftning kan vara vägledande har vi sett i fallet med registerkontroller av barnskötare och lärare. Idag kontrolleras många fler grupper, så väl läkare som HVB-personal, även om den faktiska nyttan av kontrollerna kan ifrågasättas.

Comments»

No comments yet — be the first.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: