jump to navigation

Etnicitet & brottslighet: att se bakom hudfärgen June 30, 2011

Posted by cbackman in Brottsstatistik / Crime statistics.
trackback

I lördags ägnade Svenska Dagbladet en ledare åt att rapportera om en norsk undersökning som visat att invandrargrupper i Norge är överrepresenterade i brottssammanhang. Visserligen begås 90% av all brottslighet av infödda norrmän men det faktum att personer med annan bakgrund begår oproportionerligt många brott i jämförelse anses vara ett större problem. Hur media väljer att vinkla och rama in forskningsresultat och samhällsproblem är dock inte ämnet för det här inlägget. Istället vill jag passa på att rikta uppmärksamheten mot en av farorna med statistik.

Först av allt: statistik är ett nödvändigt inslag i samhällsvetenskaplig forskning och i politiken. Med hjälp av statistik kan vi se samband som vi annars inte anar och vi kan få en bättre uppfattning om orsaker och verkan. Det förrädiska med statistiken är att vi också kan bli lurade. Det som är ett samband är inte alltid en förklaring. Bakom ett samband kan det finnas en annan faktor som både förklarar varför två saker hänger samman och varför den ena saken ser ut som den gör.

Om vi tillämpar detta på den sortens data som SvD rapporterar om så har den norska rapporten, liksom tidigare svenska rapporter från Brottsförebygganderådet (BRÅ 2005:17), börjat med att fråga sig om det finns något annat än personers etnicitet som kan förklara varför det finns en överrepresentation av personer som inte är födda i Norge/Sverige i brottsstatistiken. Exempelvis skulle skillnaderna kunna bero på att grupperna består av fler unga män med låg utbildning och dålig inkomst. Den typen av faktorer är vanligt förekommande bland personer som begår brott. I BRÅ-rapporten från 2005 undersökte man om detta kunde vara den egentliga orsaken. Man fann då att det förklarade 16-25% av överrepresentationen (högre siffran för personer som var födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar, lägre siffran för personer födda utomlands). Den norska studien undersökte bara om kön och ålder påverkade och fann att det förklarade mellan 20-45% av överrepresentationen.

Av sådana siffror kan man då dra slutsatsen att etnicitet faktiskt orsakar brottslighet eftersom mellan 55-84% inte förklaras av andra orsaker. Skulle kunna. Men nu vet vi från den kriminologiska forskningen att det finns betydligt fler saker som påverkar i vilken utsträckning människor begår brott än deras kön, ålder, utbildning och inkomst. Exempelvis föräldrarnas utbildning och inkomst och var man bor någonstans. Det blir så klart svårare att genomföra en undersökningen ju fler uppgifter man vill samla in och göra beräkningar på. Turligt nog har det nyss gjorts en undersökning vid Stockholms universitet som undersökt överrepresentationen bland invandrare och tagit hänsyn även till dessa andra faktorer. De upptäckte att 50-80% av överrepresentationen förklaras av familjeresurser (dvs föräldrars utbildning och arbete) och av att bo i ett segregerat område. De upptäckte också att det inte finns några inomgruppsliga likheter i brottsmönster. Alltså, om man tror att etnicitet är en förklaringsfaktor till brottslighet så måste brottsmönstret rimligen se ungefär likadant ut för personer med samma etnicitet. Det gjorde det inte. Av det drog forskarna slutsatsen att den kvarvarande del som inte förklaras av familjeresurser och segregerad uppväxt med all sannolikhet beror på unika faktorer hos varje individ som inte uppmätts.

Det luriga med statistik är alltså att det går att få resultat som verkar sanna men i själva verket leder till fel slutsatser. I vårt nuvarande samhällsklimat där det blir alltmer acceptabelt att använda etnicitet som en förklaringsmodell (någon minns kanske gångna veckans meddelande från närpolisen i Huddinge till organisationen för grannsamverkan där man varnade för “chilenare”, “rumäner” och “litauer” och sedan bad om ursäkt med att man givetvis inte avsåg “sådana” personer som bor i landet utan sådana som reser hit) är det givetvis ytterst olyckligt om forskningsresultat som visar att etnicitet inte förklarar överrepresentationen inte uppmärksammas i en ledare som vill skriva om problemet. Turligt nog kommer SvD så småningom, efter att ha funderat över skärpt utvisningspolicy och skärpt invandringspolitik, fram till att bättre integration, bostadsförhållanden och jobb kanske kan vara en lösning. Men det framstår för många som svårare att genomföra. Viktigt då att minnas att det ändå är utjämning av de ojämlika förutsättningarna för personer födda inom och utom landet som kommer att leda till en minskad överrepresentation. Det är alltså inte “invandrare och brott” som vi måste våga diskutera som många anhängare av politisk inkorrekthet så gärna vill ha det till  utan “social ojämlikhet och brott”.

Comments»

1. Niclas Kuoppa - October 15, 2011

Såg just en post om detta hos Richard Florida.
http://www.creativeclass.com/creative_class/

scrolla ned till “Safety in diversity: why crime is down in America´s cities”


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: